andreassonikina

En del av det roliga att flytta till ett nytt land ar att fa prova ny mat. Vi gav oss med liv och lust i kast med den kinesiska maten. Pa vart omrade finns det en liten restaurang dar vi snabbt hittade ett par favoriter. Mixed veggie salad och sweet and sour chicken var barnens favorit. Men att i manga dagar ata pa samma stalle ger till slut en mattnadskansla. Vara grannar fran Sverige pratade om lusten till vasterlandsk mat och vi kunde inte forsta varfor. Men sjalvklart hamnade vi dar ocksa; en langtan efter potatis eller efter kottbullar och brunsas. Till och med en tur till Mcdonalds kandes som en befrielse.

Nu har vi hittat en balans. Vi ater inte sa ofta pa var restaurang pa omradet langre, men vi provar harliga stallen runt omkring i Beijing, blandat med att laga egen mat hemma och ibland bestalla hem.

Mat ar ju inte bara ett satt att fa naring. Eller att fa prova olika kryddor och matratter. Det omgardas ocksa av kulturella upplevelser. Ibland hamnar man i situationer man inte riktigt vet hur man ska gora. Det ar spannade.




Vi gick som sagt haromdagen in genom fel dorr. Vi skulle till en kinesisk restaurang men hamnade pa en koreansk. Mitt pa bordet fanns det en grill och sedan skulle vi bestalla. Vi pekade pa en massa bilder och sag ut som fragetecken. Hur gor man har? Ska all mat grillas av oss eller av servitorerna, vilken sas ska vara till vad? Forstulet forsokte vi titta pa vad andra gjorde.

Servitorerna satte igang var grill och in kom det mat. Som ni ser pa bilden ar det mycket mat. Med pinnar i ena handen, grillspaden i andra forsokte vi servera oss mat. Da och da kom nagon och bytte grillgaller. Det var varmt och svettigt. Pa bordet hittade vi en sax!? Den anvande vi till att klippa i de olika kottbitarna. Det var fantastiskt god mat och vi skrattade mycket. Jag tror dessutom att vi gav servitorerna ett gott skratt ocksa.





En annan dag var vi pa vag till en leksaksmarknad. Det var lunchtid. For att orka pruta pa saker behovde forst mat. Vi gick runt och runt i omradet och fastnade till slut for restaurangen ni ser pa bilden. De rekommenderade oss att ata nagon slags fiskgryta. De fangade upp en vilt sprattlande fisk ur ett akvarium och forsvann in i koket. Efter en stund kom servitrisen till bordet med fisken uppskuren i delar. Huvud, stjart och fenor var kvar. Framfor vara ogon gor hon iordning var gryta med vitlok, marinad och andra kryddor. Hela fisken akte i och vi fick vanta i tio minuter. Sedan skulle vi ata.

Smaken pa fisken var ganska god. Vi aktade oss for att fa upp huvudet och letade noga efter ben. Eftersom det var mitt i lunchtid satt aven flera av servitorerna och at runt omkring oss. Vi fick en hel del nyfikna blickar. Det var en spannande upplevelse. Inte sa mattande som pa den koreanska men pa upplevelseskalan kommer den hogt!

Nu har vi precis kommit hem fran stan dar vi har besokt prins Gongs vackra tradgard. Det var ocksa lunchtid och innan parken valde vi en restaurang pa mafa. Vi fick ytterligare en kulturell upplevelse. Vi fick ett eget rum med en egen servitris som stod och studerade oss under storre delen av var maltid. Vi fick flera matratter som vi inte vet riktigt vad det var men allt var snyggt upplagt och valdigt lyxigt. Efterat at vi varsin glass.



Har ar vart egna rum med fint porslin. Vi fick till och med vata, varma handduksservetter att torka oss med.

Ikvall ringer vi nog efter mat. Vad ar vi sugna pa? Italienskt, mexikanskt eller kanske thai? Vad det en blir ar det en fortsattning pa var matresa pa andra sidan jordklotet.

Smaklig maltid!

Ingeborg

Sa var det antligen dags!

Klockan 20.00 den 8 augusti 2008 skulle allt ga av stapeln som kineserna har forberett sig for i manga ar. Fran att ha kant av forberedelserna i form av ett putsande, byggande och ett rorligt Beijing forvandlades stadens kaotiska myller till lugn. Det var fa bilar ute och manga poliser. De husfasader som inte hann bli klara till OS gomdes under stora reklamskyltar for idrottsmanniskor i rorelse.

Det fanns sjalvklart inga biljetter kvar till invigningen men vi skulle titta pa spektaklet pa Ulfs kontor tillsammans med hans kollegor. Vi aker in i god tid for att hinna ata innan. Det var meningen att vi skulle till en restaurang som Ulf har varit pa forut men vi rakade ga in genom fel dorr. Det blev ett koreanskt stalle. (Vi skriver mer om den upplevelsen i ett sarskilt inlagg om mat).

Pa vag in till kontoret blev vi stoppade av en sakerhetschef som inte ville slappa in oss. Trots att vi visade Ulfs visitkort sag han tveksam ut. Ulf ringde sin kollega som skulle komma ner och forklara vilka vi var. Men innan hon hann ner slappte han in oss. Kanske var det en form av sakerhetsnoja infor kvallens begivenheter.

Kontoret var forandrat med soffor och stolar framfor storbilden. Dar var chips, choklad, notter och annat gott att ata. Vi hade med oss en chokladkaka att bjuda pa. Barnen blev tatuerade med OS-enblem i ansiktet och pa armar. Det var en harlig stamning. Vi hittade inte den engelsksprakiga kanalen utan tittade pa den kinesiska men fick hela tiden en oversattning av arbetskamraterna.

Vi drack vin och champange och vantade pa att fa se svenskarna. Men eftersom Sveriges forsta tecken har manga streck i sig kommer vi langt bak. Alfred och Miriam somnade i soffan och Edvin kande sig inte bra. Vi tog en taxi och kom hem lagom till nar kineserna vandrade in pa arenan. Barnen fick se nar facklan tandes och sedan var det direkt i sang.

Det var den forsta OS-invigning som vi har sett sa stor del av. Vad kan man saga? Allt gick enligt planerna och regnet holl sig borta fram till midnatt. Kineserna kan vara nojda. Men nu har vi ju fatt hora att flickan inte sjong pa riktigt och att fotsparen var falska. Ja, ja...

Trots detta var det en cool invigning dar Kina utnyttjade den resurs som finns i landet; mangden manniskor. Det ar fantastiskt att se sa manga personer rora sig som ett.

Har kommer nagra bilder fran kvallen. Nar det galler bildkvaliteten vet jag inte om jag ska skylla pa kameran, vinet eller motivet.



Nu borjar det snart.



Tittta, nu hander det saker.



Miriam med vara flaggor i handerna.

/Ingeborg