Jul i nytt hus
Den 20:e december flyttade vi så till vårt nya hus i Beijing. Vi blev ju närmast utkastade från det gamla i Legend Garden efter att det blivit sålt och den nya hyresvärden själv ville flytta in i huset. Efter en del turer fram och tillbaka (vilket ska utläsas som strul) är vi nu "clearade" och har även fått tillbaka vår deposition. Det nya huset ligger i ett område som heter River Garden och är beläget ungefär fem kilometer från det gamla. Om man jämför boendet så var fördelen med det gamla området att själva området var mysigare med dammen i mitten och mer grönområden, vilket inte minst Lova uppskattade. Fördelarna med det nya är att det är närmare affärer, cafeer och restauranger och dessutom är det mer fart och fläkt i själva området. Själva husen är likvärdiga i standard och ungefär lika stora. Vår ayi, Shao, klagar dock på att garaget (där tvätt- och torkmaskinerna står) är kallt och att torkmaskinen är bullrig. Men hon vänjer sig förhoppningsvis.
Jul är lite speciellt att uppleva i Kina. För det första så firar man av naturliga skäl egentligen inte denna högtid, men eftersom kineser, för det andra, gärna anammar högtider som ger anledning till schyssta kalas så har även julen gjort entré i Kina under senare år. Fast julen här är "traditionsbefriad", d.v.s. helt frikopplad från religionen. Julen här är i princip amerikansk, och t.o.m. ännu mer uppskruvad: om kvällarna badar området i flygande renar, isbjörnar, tomtar, snögubbar etc. Det är en total orgie i blinkande lampor och kulörta lyktor. Som svensk tycker man att det blir något för mycket. Dessutom tillhör en fjärdedel av husen i området amerikanska ambassaden. De boende i dessa hus bidrar också givetvis till julstämningen på samma färgglada sätt, vilket gör att River Garden juletid närmast ser ut som Disney World.
Nedan är lite bilder från nya huset, River Garden och familjen Andreassons julfirande.
En liten föraning om ljusfesten i området. Bilden visar "huvudgatan" i området fram till klubbhuset.
Julstämning inne i klubbhuset. Till vänster syns dörrarna till områdesbutiken, till höger receptionen och rakt fram kan man ana simhallen.
Här är grabbarna på promenad med Lova. Mycket barrträd i området.
Här är familjen samlad utanför vårt hus. Alfred gör som vanligt v-tecknet. Ingeborg försöker, som vanligt, förhindra det.
Julaftonsmorgon i det stora sovrummet, som verkligen är just stort med datorhörna, tv-hörna, stor garderob och tvårumsbadrum.
Strax innan julmiddagen. Som många andra som flyttar utomlands så blev julmaten i år mer svensk än vad den brukar bli på hemmaplan. (OBS, v-tecknet).
Barnen i tomteväntan i vårt "solrum", medan föräldrarna plockar undan disken.
Ingeborg och Alfred gick till sist ut för att leta efter jultomten, vilken (som vanligt) inte hittade till vårt hus utan hjälp. Fast andra år har det varit jag (Ulf) som varit ute och letat (men tyvärr har han lyckats hitta fram när jag varit ute). På bilden väntar Edvin och Miriam ivrigt. Lägg förresten märke till Miriams kinesiska klänning.
Så kom då äntligen tomten, som visade sig vara ganska kort i år. Tyvärr hade Ingeborg kommit ifrån Alfred där ute så han missade tomtebesöket.
Efter väl förrättat arbete tog tomten farväl för denna gång. Han skulle vidare till en familj "Rönngren" berättade han innan han gick vidare. Vi kände tyvärr inte till vilka det var, men de var säkert trevliga för han hade bråttom dit.
Författaren till dessa rader öppnar avslutningsvis en julklapp från sin arbetgivare iklädd en tomtemössa som han vann på frågesport hos andra kinasvenskar helgen före jul.
/Ulf
Jul är lite speciellt att uppleva i Kina. För det första så firar man av naturliga skäl egentligen inte denna högtid, men eftersom kineser, för det andra, gärna anammar högtider som ger anledning till schyssta kalas så har även julen gjort entré i Kina under senare år. Fast julen här är "traditionsbefriad", d.v.s. helt frikopplad från religionen. Julen här är i princip amerikansk, och t.o.m. ännu mer uppskruvad: om kvällarna badar området i flygande renar, isbjörnar, tomtar, snögubbar etc. Det är en total orgie i blinkande lampor och kulörta lyktor. Som svensk tycker man att det blir något för mycket. Dessutom tillhör en fjärdedel av husen i området amerikanska ambassaden. De boende i dessa hus bidrar också givetvis till julstämningen på samma färgglada sätt, vilket gör att River Garden juletid närmast ser ut som Disney World.
Nedan är lite bilder från nya huset, River Garden och familjen Andreassons julfirande.
En liten föraning om ljusfesten i området. Bilden visar "huvudgatan" i området fram till klubbhuset.
Julstämning inne i klubbhuset. Till vänster syns dörrarna till områdesbutiken, till höger receptionen och rakt fram kan man ana simhallen.
Här är grabbarna på promenad med Lova. Mycket barrträd i området.
Här är familjen samlad utanför vårt hus. Alfred gör som vanligt v-tecknet. Ingeborg försöker, som vanligt, förhindra det.
Julaftonsmorgon i det stora sovrummet, som verkligen är just stort med datorhörna, tv-hörna, stor garderob och tvårumsbadrum.
Strax innan julmiddagen. Som många andra som flyttar utomlands så blev julmaten i år mer svensk än vad den brukar bli på hemmaplan. (OBS, v-tecknet).
Barnen i tomteväntan i vårt "solrum", medan föräldrarna plockar undan disken.
Ingeborg och Alfred gick till sist ut för att leta efter jultomten, vilken (som vanligt) inte hittade till vårt hus utan hjälp. Fast andra år har det varit jag (Ulf) som varit ute och letat (men tyvärr har han lyckats hitta fram när jag varit ute). På bilden väntar Edvin och Miriam ivrigt. Lägg förresten märke till Miriams kinesiska klänning.
Så kom då äntligen tomten, som visade sig vara ganska kort i år. Tyvärr hade Ingeborg kommit ifrån Alfred där ute så han missade tomtebesöket.
Efter väl förrättat arbete tog tomten farväl för denna gång. Han skulle vidare till en familj "Rönngren" berättade han innan han gick vidare. Vi kände tyvärr inte till vilka det var, men de var säkert trevliga för han hade bråttom dit.
Författaren till dessa rader öppnar avslutningsvis en julklapp från sin arbetgivare iklädd en tomtemössa som han vann på frågesport hos andra kinasvenskar helgen före jul.
/Ulf
Första snön!
Idag när vi vaknade kunde vi knappt tro det. Det snöar! Visserligen är det pyttesmå flingor som smälter när de träffar marken, men ändock är det snö. Tänk vad glad man blir av snö. Vi skrattade på väg till skolbussen och alla tre barnen skojsprang för att hinna först. I vanliga fall ser vi tre morgontrötta barn släpa sig till bussen.
Det är nobeldagen. SSB (Svenska skolan i Beijing) firar denna dag på ett pampigt sätt. I ett par veckors tid har barnen haft nobelverkstäder med olika teman såsom musik eller teknik. Idag är det tjusig lunch med dans. På gymnastiken har det tränats på danser. Tyvärr är inte föräldrar medbjudna, men förhoppningsvis får vi se kort senare. Det finns ingen klädkod för festen vilket skpar lite huvudbry i alla fall för oss föräldrar. Häromdagen hörde jag om någon som sytt upp en kostym till sonen. Vad ska vi då göra till våra barn? I informationen står det att de ska ha något de tycker att de är fina i.
Igår kom Edvin, Alfred och Miriam på att de ville ha nya skjortor och en kinesisk klänning! Edvin som inte ens tycker om skjorta. Ska jag då rusa iväg till en affär och köpa en skjorta för ett tillfälle?
Efter skolan gick vi igenom allas garderober och hittade (tack och lov) två skjortor som godkändes och Miriam fick ha sin alldeles nya fina födelsedagsklänning. Allt var frid och fröjd igen.
Tills vid frukosten då jag hörde att en klasskompis till Edvin skulle ha svarta skor på sig. Skor!!! Våra barn har enbart gympadojor eller plastsandaler från i somras. Ingen har sagt något om skor och det är inget att göra något åt.
Och nu, i ljuset av den första virvlande snön, är de iväg på sin stora fest och jag vet att de kommer att vara de vackraste på festen.
Jag ska ge mig iväg och leta efter tomtekläder till fredagens luciatåg. Tomtekläder och julsaker hittar man i Kina på blomstermarknaderna har jag fått lära mig. Det känns ologiskt, men är en del av det spännande att få uppleva ett annat land.
Trevlig nobeldag på er alla!
/Ingeborg
Det är nobeldagen. SSB (Svenska skolan i Beijing) firar denna dag på ett pampigt sätt. I ett par veckors tid har barnen haft nobelverkstäder med olika teman såsom musik eller teknik. Idag är det tjusig lunch med dans. På gymnastiken har det tränats på danser. Tyvärr är inte föräldrar medbjudna, men förhoppningsvis får vi se kort senare. Det finns ingen klädkod för festen vilket skpar lite huvudbry i alla fall för oss föräldrar. Häromdagen hörde jag om någon som sytt upp en kostym till sonen. Vad ska vi då göra till våra barn? I informationen står det att de ska ha något de tycker att de är fina i.
Igår kom Edvin, Alfred och Miriam på att de ville ha nya skjortor och en kinesisk klänning! Edvin som inte ens tycker om skjorta. Ska jag då rusa iväg till en affär och köpa en skjorta för ett tillfälle?
Efter skolan gick vi igenom allas garderober och hittade (tack och lov) två skjortor som godkändes och Miriam fick ha sin alldeles nya fina födelsedagsklänning. Allt var frid och fröjd igen.
Tills vid frukosten då jag hörde att en klasskompis till Edvin skulle ha svarta skor på sig. Skor!!! Våra barn har enbart gympadojor eller plastsandaler från i somras. Ingen har sagt något om skor och det är inget att göra något åt.
Och nu, i ljuset av den första virvlande snön, är de iväg på sin stora fest och jag vet att de kommer att vara de vackraste på festen.
Jag ska ge mig iväg och leta efter tomtekläder till fredagens luciatåg. Tomtekläder och julsaker hittar man i Kina på blomstermarknaderna har jag fått lära mig. Det känns ologiskt, men är en del av det spännande att få uppleva ett annat land.
Trevlig nobeldag på er alla!
/Ingeborg
Ulfs födelsedag på Mao Live med Jens Lekman
Häromdagen fyllde Ulf år och det sammanföll med att Jens Lekman var i Beijing och uppträdde. Så Ulf firades med en helkväll på stan. Shao, vår ayi, fick vara barnvakt för första gången (vilket gick bra). Vi började kvällen med massage som blev extra lång på grund av språklig förbistring. Helt möra vandrade vi ut på Bejings gator där vi mötte upp Chenchao och hans tjejkompis. Han tog oss till en Chongqing-restaurang som han tyckte serverade god mat. Där åt vi hel fisk i stark sås och flera andra rätter med mycket krydda i. Allt nedsköljdes med nödvändigt öl. Känns lyxigt att kunna bjuda alla utan att det för den sakens skull blir särskilt mycket pengar.
Jens Lekman uppträdde på en nattklubb som heter Mao Live, som ligger i ett av stadens nöjesdistrikt i närheten av Houhai. Det var en oansenlig svart byggnad som det tog lite tid för oss att hitta. Innanför dörrarna var det fullt med folk, graffitti på väggarna och röken låg tung. Stället påminde om de skitiga, inrökta och öldränkta svartklubbar vi besökte en gång i tiden i Göteborg. Härligt med lite ungdomsnostalgi.
Det hördes en del svenska på klubben, bl.a. var en del från ambassaden där. En del kineser också givetvis på plats, men sammantaget fler västerlänningar än vi sett på nån annan plats i Kina hittills. Några hundra gäster var det väl sammanlagt.
Det var kul att se och höra Jens Lekman för första gången. Han har följt oss ganska intensivt sen vi hittade hans "kortedala-skiva" på utförsäljning i en undanskymd butik i Kungshamn under mellandagarna 2007. Kändes lite surrealistiskt att få "kontakt" i Beijing.
Ni kan se och lyssna på en liten del av konserten på länken nedan:
http://www.youtube.com/watch?v=Ck4qf2IWdPo
Vi lyckades strax innan midnatt faktiskt få den första taxin att skjutsa oss hem till Shunyi, vilket ibland kan vara lite svårt på kvällen eftersom chaufförerna (med fog) är rädda för att inte få någon körning tillbaka till staden igen.
/Ulf & Ingeborg
Jens Lekman uppträdde på en nattklubb som heter Mao Live, som ligger i ett av stadens nöjesdistrikt i närheten av Houhai. Det var en oansenlig svart byggnad som det tog lite tid för oss att hitta. Innanför dörrarna var det fullt med folk, graffitti på väggarna och röken låg tung. Stället påminde om de skitiga, inrökta och öldränkta svartklubbar vi besökte en gång i tiden i Göteborg. Härligt med lite ungdomsnostalgi.
Det hördes en del svenska på klubben, bl.a. var en del från ambassaden där. En del kineser också givetvis på plats, men sammantaget fler västerlänningar än vi sett på nån annan plats i Kina hittills. Några hundra gäster var det väl sammanlagt.
Det var kul att se och höra Jens Lekman för första gången. Han har följt oss ganska intensivt sen vi hittade hans "kortedala-skiva" på utförsäljning i en undanskymd butik i Kungshamn under mellandagarna 2007. Kändes lite surrealistiskt att få "kontakt" i Beijing.
Ni kan se och lyssna på en liten del av konserten på länken nedan:
http://www.youtube.com/watch?v=Ck4qf2IWdPo
Vi lyckades strax innan midnatt faktiskt få den första taxin att skjutsa oss hem till Shunyi, vilket ibland kan vara lite svårt på kvällen eftersom chaufförerna (med fog) är rädda för att inte få någon körning tillbaka till staden igen.
/Ulf & Ingeborg
