Alfreds födelsedag
I morse vaknade Alfred vid 5-tiden, väckte oss och frågade om vi inte kunde väcka Edvin och Miriam snart. Tack och lov somnade han om. Klockan sju var han ju självklart också vaken och väntade och väntade. Men han spelade sin roll väl och låtsades vakna när vi äntligen kom in och sjöng.
Här öppnar den nyblivne 9-åringen paket.
En jedidräkt, lego Batman och tre vattenpistoler var det i dem.
Efter skolan var det vattenkrig i trädgården. Det var skönt att bli blöt när det är 34 grader ute. Vi kanske måste köpa två vattenpistoler till.
Till middag blev det hemmagjorda hamburgare. Till efterrätt åkte vi till Coldstone och åt glass. Nästa fredag blir det kalas med klassen. De ska göra egna pizzor, dansa och ha kul. Om man vill kan man komma utklädd.
Gissa vad Alfreds ska vara?!
Det var inte så svårt att gissa, eller?
Jag tror att skräddaren kommer att få mycket att göra. Det var flera av kompisarna som ville sy upp en likadan dräkt.
Äntligen! Jag är 9 år! God natt!
/Ingeborg
Här öppnar den nyblivne 9-åringen paket.
En jedidräkt, lego Batman och tre vattenpistoler var det i dem.
Efter skolan var det vattenkrig i trädgården. Det var skönt att bli blöt när det är 34 grader ute. Vi kanske måste köpa två vattenpistoler till.
Till middag blev det hemmagjorda hamburgare. Till efterrätt åkte vi till Coldstone och åt glass. Nästa fredag blir det kalas med klassen. De ska göra egna pizzor, dansa och ha kul. Om man vill kan man komma utklädd.
Gissa vad Alfreds ska vara?!
Det var inte så svårt att gissa, eller?
Jag tror att skräddaren kommer att få mycket att göra. Det var flera av kompisarna som ville sy upp en likadan dräkt.
Äntligen! Jag är 9 år! God natt!
/Ingeborg
Xian
Vi har just kommit hem från en liten semesterresa till Xian, huvudstad i Shaanxi-provinsenbelägen ganska precis mitt i Kina. Xian är framförallt känt för terrakottarmén och att staden var viktig under flera av de stora kinesiska epokerna: Qin-, Ming- och Tangdynastierna. För att vara en stad som har ett sånt betydelsefullt historiskt arv har den i dag ett rykte om sig vara ganska ful. Vägen in från flygplatsen var också kantad av vad som såg ut att vara stora kolkraftverk - kanske inte det vackraste man kan skåda på denna jord. Lyckligtvis fanns det också annat bortom kolkraftverken.
Vi hade egentligen tänkt resa mellan de olika historiska plasterna på egen hand, men när vi av en slump vid flygplasten kom i kontakt med den statliga turistbyrån kunde de för en överkomlig summa ordna egen bil med chaufför till oss. Det blev förvisso lite dyrare men man slapp allt krångel som brukar vara förknippat med att ordna egen transport.
Hotellet visade sig vara ganska hyggligt, men den kinesiska frukosten som vanligt nästan oätbar. Förstår inte varför man framhärdar med att servera allt som man inte känner för på morgonen.
Första stoppet var terrakottarmén. Det var faktiskt lika häftigt som vi föreställt oss. Också intressant att det ligger så mycket kvar i jorden som man inte grävt upp. (Eller är det möjligen ett PR-trick och kineserna är medvetna om att allt spännande redan är uppgrävt, men man vill upprätthålla myten?) Men det kändes helt rätt att prioritera ett besök vid terrakottaarmén under vår kinavistelse.
Alfred och Miriam på väg in till museet.
Den vanligaste vyn över terrakottafigurerna. Detta är bara en av tre utgrävningsplatser. Just denna är ylld av fotsoldater. Den andra innehåller kavalleriet.
Här ärAlfred framför huvudutgrävningsplatsen.
Så här ser de ut i närbild.
Ytterligare en närbild.
Inte närbild på terrakottakrigare, utan Ingeborg.
Bild från tredje utgrävningsplatsen, som var fylld av högre officerare och räknas som "kommandocentral" för soldaterna vid de två andra utgrävningsplatserna.
En av de ståtfulla krigarna i särskild monter. Nedan följer fler bilder på praktfulla slagskämpar.
Efter ett par timmars besök vid terrakottamuseet bar det vidare till en gravkulle några kilometer bort där en kejsare ska ligga begravd, men som heller inte är undersökt. Turen uppför kullen var dock trevlig och gav en fin utsikt över området.
Ulf på väg uppför trappan till gravkullen. Tror att det var första Qin-kejsaren som ska vara begravd på platsen. Är inte helt lätt att hålla reda på alla dynastier och kejsare under seklena. Nedan är lite fler bilder från gravkullen.
Edvin med slättlandet bakom sig.
Miriam med sin nya hatt.
Alfred med sitt nya svärd, som blivit en riktig favorit.
Tredje stoppet var några varma källor som använts som badpalats av flera kejsare och höga officiella statstjänstemän tillsammans med konkubiner. Antagligen har det försiggått ett och annat i poolerna under årens lopp ;-) Det var i alla fall en väldigt fin park kring de gamla bassängerna. Dessutom ska platsen vara kopplad till den så kallade Xian-incidenten 1936 då Chang Kai-sheck blev fängslad under en period av en Manchurisk krigsherre, vilket ledde fram till ett tillfälligt enande mellan Kommunistpartiet och Koumingtang för att motverka japanernas framfart i landet. Hur badkällorna kopplades till incidenten framgick tyvärr inte. Några parkbilder nedan.
Efter lunch och besök på en silkfabrik var det sista stoppet för dagen en mycket gammal pagod i andra änden av staden. Det tog närmare en timme att komma dit. Väl framme var vår tid med chauffören på väg att ta slut så vi hann inte gå in i själva pagoden, utan promenerade runt den. Området visade sig vara Xians promenadstråk nummer ett: ett jättetrevligt öppet parkområde med lustiga statyer, fontäner, försäljare och happenings lite varstans. Klart värt ett återbesök om det skulle bli aktuellt.
Efter att blivit skjutsade tillbaka till hotellet och där vilat en stund satte vi åter av ut på stan. Denna gång för middag. Då hade det börjat störtregna. Efter att ha ätit, blivit blöta och Miriam drattat på ändan i vattnet köpte vi var sina paraplyer i olika färger.
Om ni undrar hade Ingeborg ett lila paraply.
Som synes vräkte det på rätt bra ett tag under den tidiga kvällen.
På kvällen var delar av familjen trött och stannade på hotellrummet, medan undertecknad (Ulf), Miriam och Alfred gick en promenad i regnet med våra paraplyer.
Vi hade tänkt ägna nästa dag åt en cykeltur på Xians stadsmur som sträcker sig oavbrutet 14 kilometer runt staden. Men vädret var fortfarande för dåligt för att det skulle vara aktuellt. I stället tog vi en promenad mellan skurarna. Så trots att alla varnat oss för värmen i Xia, gick vi och småfrös. Vi gick sedan, efter en långlunch, långsamt tillbaka till hotellet - Miriam drattade ytterligare en gång på ändan i en vattenpöl - genom de intensiva och spännande muslimska kvarteren i staden. Tyvärr såg vi inte den berömda moskén, men något ska ju sparas till nästa gång.
Miriam i regnet på Xians stadsmur.
Affe på "balkongen" på ett av de större vakttornen.
Hade varit kul att tandemcykla runt, men tyvärr tillät inte vädret det.
Utsikt mot stadslivet.
Gatubild från muslimska kvarteren.
På vägen ut till flygplatsen övertalade taxichauffören oss att åka utan taxameter till förutbestämt pris. Vi tjänade säkerligen inget på det, och dessutom går det långsammare då det innebär att chauffören undviker alla "snabbvägar" eftersom de är belagda med vägtullar. Men vi hade inget bråttom och det innebar en extra sightseeing genom staden.
Vad som är extra roligt med den här typen av resor är att barnen hanterar det så bra. De kan gnälla till vid några enstaka tillfällen, men på det stora hela verkar de tycka att det är ett äventyr - precis som oss vuxna. Eftersom man själv är trött på kvällen måste deras ansträngning kännas ännu större. Trots det, som sagt, huvudsakligen glada miner. Den inställningen kan vara bra att bära med sig i livet.
Till hösten har vi inte bestämt oss vart vi ska resa. Hongkong ligger närmast till hands, men vi får se... Planen är att beta av åtminstone en plats per termin på vår lista över ställen vi vill se i Kina.
//Ulf
Vi hade egentligen tänkt resa mellan de olika historiska plasterna på egen hand, men när vi av en slump vid flygplasten kom i kontakt med den statliga turistbyrån kunde de för en överkomlig summa ordna egen bil med chaufför till oss. Det blev förvisso lite dyrare men man slapp allt krångel som brukar vara förknippat med att ordna egen transport.
Hotellet visade sig vara ganska hyggligt, men den kinesiska frukosten som vanligt nästan oätbar. Förstår inte varför man framhärdar med att servera allt som man inte känner för på morgonen.
Första stoppet var terrakottarmén. Det var faktiskt lika häftigt som vi föreställt oss. Också intressant att det ligger så mycket kvar i jorden som man inte grävt upp. (Eller är det möjligen ett PR-trick och kineserna är medvetna om att allt spännande redan är uppgrävt, men man vill upprätthålla myten?) Men det kändes helt rätt att prioritera ett besök vid terrakottaarmén under vår kinavistelse.
Alfred och Miriam på väg in till museet.
Den vanligaste vyn över terrakottafigurerna. Detta är bara en av tre utgrävningsplatser. Just denna är ylld av fotsoldater. Den andra innehåller kavalleriet.
Här ärAlfred framför huvudutgrävningsplatsen.
Så här ser de ut i närbild.
Ytterligare en närbild.
Inte närbild på terrakottakrigare, utan Ingeborg.
Bild från tredje utgrävningsplatsen, som var fylld av högre officerare och räknas som "kommandocentral" för soldaterna vid de två andra utgrävningsplatserna.
En av de ståtfulla krigarna i särskild monter. Nedan följer fler bilder på praktfulla slagskämpar.
Efter ett par timmars besök vid terrakottamuseet bar det vidare till en gravkulle några kilometer bort där en kejsare ska ligga begravd, men som heller inte är undersökt. Turen uppför kullen var dock trevlig och gav en fin utsikt över området.
Ulf på väg uppför trappan till gravkullen. Tror att det var första Qin-kejsaren som ska vara begravd på platsen. Är inte helt lätt att hålla reda på alla dynastier och kejsare under seklena. Nedan är lite fler bilder från gravkullen.
Edvin med slättlandet bakom sig.
Miriam med sin nya hatt.
Alfred med sitt nya svärd, som blivit en riktig favorit.
Tredje stoppet var några varma källor som använts som badpalats av flera kejsare och höga officiella statstjänstemän tillsammans med konkubiner. Antagligen har det försiggått ett och annat i poolerna under årens lopp ;-) Det var i alla fall en väldigt fin park kring de gamla bassängerna. Dessutom ska platsen vara kopplad till den så kallade Xian-incidenten 1936 då Chang Kai-sheck blev fängslad under en period av en Manchurisk krigsherre, vilket ledde fram till ett tillfälligt enande mellan Kommunistpartiet och Koumingtang för att motverka japanernas framfart i landet. Hur badkällorna kopplades till incidenten framgick tyvärr inte. Några parkbilder nedan.
Efter lunch och besök på en silkfabrik var det sista stoppet för dagen en mycket gammal pagod i andra änden av staden. Det tog närmare en timme att komma dit. Väl framme var vår tid med chauffören på väg att ta slut så vi hann inte gå in i själva pagoden, utan promenerade runt den. Området visade sig vara Xians promenadstråk nummer ett: ett jättetrevligt öppet parkområde med lustiga statyer, fontäner, försäljare och happenings lite varstans. Klart värt ett återbesök om det skulle bli aktuellt.
Efter att blivit skjutsade tillbaka till hotellet och där vilat en stund satte vi åter av ut på stan. Denna gång för middag. Då hade det börjat störtregna. Efter att ha ätit, blivit blöta och Miriam drattat på ändan i vattnet köpte vi var sina paraplyer i olika färger.
Om ni undrar hade Ingeborg ett lila paraply.
Som synes vräkte det på rätt bra ett tag under den tidiga kvällen.
På kvällen var delar av familjen trött och stannade på hotellrummet, medan undertecknad (Ulf), Miriam och Alfred gick en promenad i regnet med våra paraplyer.
Vi hade tänkt ägna nästa dag åt en cykeltur på Xians stadsmur som sträcker sig oavbrutet 14 kilometer runt staden. Men vädret var fortfarande för dåligt för att det skulle vara aktuellt. I stället tog vi en promenad mellan skurarna. Så trots att alla varnat oss för värmen i Xia, gick vi och småfrös. Vi gick sedan, efter en långlunch, långsamt tillbaka till hotellet - Miriam drattade ytterligare en gång på ändan i en vattenpöl - genom de intensiva och spännande muslimska kvarteren i staden. Tyvärr såg vi inte den berömda moskén, men något ska ju sparas till nästa gång.
Miriam i regnet på Xians stadsmur.
Affe på "balkongen" på ett av de större vakttornen.
Hade varit kul att tandemcykla runt, men tyvärr tillät inte vädret det.
Utsikt mot stadslivet.
Gatubild från muslimska kvarteren.
På vägen ut till flygplatsen övertalade taxichauffören oss att åka utan taxameter till förutbestämt pris. Vi tjänade säkerligen inget på det, och dessutom går det långsammare då det innebär att chauffören undviker alla "snabbvägar" eftersom de är belagda med vägtullar. Men vi hade inget bråttom och det innebar en extra sightseeing genom staden.
Vad som är extra roligt med den här typen av resor är att barnen hanterar det så bra. De kan gnälla till vid några enstaka tillfällen, men på det stora hela verkar de tycka att det är ett äventyr - precis som oss vuxna. Eftersom man själv är trött på kvällen måste deras ansträngning kännas ännu större. Trots det, som sagt, huvudsakligen glada miner. Den inställningen kan vara bra att bära med sig i livet.
Till hösten har vi inte bestämt oss vart vi ska resa. Hongkong ligger närmast till hands, men vi får se... Planen är att beta av åtminstone en plats per termin på vår lista över ställen vi vill se i Kina.
//Ulf
Nya kläder
Idag hämtade vi Miriams klänningar som vi hade låtit sy upp av de tygrester som blev över efter mina uppsydda kreationer. Så nu kommer lite bilder.
Det här tyget köpte jag till min kompis Jenny. Vi fick resterna och av dem blev det denna vackra klänning.
Mor och dotter i tunika och klänning. Shortsen är också uppsydda.
Här använde skräddaren mitt shortstyg och satte dit fickor från sidentyget som jag har sytt upp kjol i.
Jag visar mitt linne i rött tyg med sammetsband och nitar. Miriams klänning är en överraskning. Vi gav skräddaren resterna av det röda tyget samt det grå från min vårkappa och gav henne fria händer.
Här ser ni Miriams klänning lite bättre.
Så här fin är den bakifrån.
Här är min vårkappa. Den här har fyra, fem stycken andra vänner också sytt upp fast i olika färger. Det blir så när man är på tygmarknaden. Någon hittar ett fint tyg och alla andra hakar på. Någon har en fin tunika och alla andra syr upp likadana.
Här är en tröja från H&M (öppnade i april i Beijing) samt en kjol som vi sytt upp.
Samma tyg fast som tunika till mig. Ursäkta bildkvaliten. Vi blev trötta efter ett tag med all fotografering.
Slutligen har vi denna blusen. Jag har också två kjolar i sidentyg men skräddaren behövde sy in dem så jag får dem först i morgon. Detta var så roligt att jag nog får ge mig ut till tygmarknaden en gång till och köpa fler tyger.
/Ingeborg
Det här tyget köpte jag till min kompis Jenny. Vi fick resterna och av dem blev det denna vackra klänning.
Mor och dotter i tunika och klänning. Shortsen är också uppsydda.
Här använde skräddaren mitt shortstyg och satte dit fickor från sidentyget som jag har sytt upp kjol i.
Jag visar mitt linne i rött tyg med sammetsband och nitar. Miriams klänning är en överraskning. Vi gav skräddaren resterna av det röda tyget samt det grå från min vårkappa och gav henne fria händer.
Här ser ni Miriams klänning lite bättre.
Så här fin är den bakifrån.
Här är min vårkappa. Den här har fyra, fem stycken andra vänner också sytt upp fast i olika färger. Det blir så när man är på tygmarknaden. Någon hittar ett fint tyg och alla andra hakar på. Någon har en fin tunika och alla andra syr upp likadana.
Här är en tröja från H&M (öppnade i april i Beijing) samt en kjol som vi sytt upp.
Samma tyg fast som tunika till mig. Ursäkta bildkvaliten. Vi blev trötta efter ett tag med all fotografering.
Slutligen har vi denna blusen. Jag har också två kjolar i sidentyg men skräddaren behövde sy in dem så jag får dem först i morgon. Detta var så roligt att jag nog får ge mig ut till tygmarknaden en gång till och köpa fler tyger.
/Ingeborg
