Tråkig avslutning på lovet
I fredags åkte vi in till stan för att gå på restaurang. I San Li Tun-området finns det många ställen att välja på. Det är också ett område med märkesaffärer. Här träffar man på många västerlänningar.
Vi valde en spansk tapasrestaurang. Samtidigt som vi gick in anlände fyra unga män. De satte sig vid bordet bredvid och var ganska närgångna. Vi skämtade lite om det och flyttade vårt bord men tänkte inte mer på det. Efter en god middag var det min tur att betala. Till min fasa upptäckte jag att plånboken var borta. Likaså de unga männen på bordet bredvid....
Ulf fick ringa och spärra alla kort medan jag tog mig till polisstationen. Jag kunde göra mig förstådd men hade en hel problem med att förstå vad de ville. Hade omständigheterna varit annorlunda hade det kunnat varit riktigt kul att kommunicera. Det kändes som om min språknivå hade höjts en hel del. Efter ett långt tag kom en engelsktalande polis från kontoret för utlänningar samt en brottskriminalare. De hade en lång intervju med mig och skrev en fyra sidor lång redogörelse där jag till och med fick beskriva exakt vilka rätter vi beställde. Efter det följde de till och med med mig till restaurangen och gjorde en rekognocering.
Otur nog hade jag just tagit ut pengar. Vi upptäckte dessutom att de hade hunnit handla för en stor summa pengar innan kortet spärrades.
Ett liten ljusglimt i det hela var att dagen därpå ringde en restaurangägare och hade min plånbok hos sig. I den fanns körkort, idkort, alla klubbhuskort och så vidare. Det enda som saknades var kreditkort samt kontanter.
Så dagen idag har ägnats åt ytterligare besök hos polisstationen, telefonsamtal till banken i Sverige samt ifyllande av papper som behövs för att få tillbaka pengarna.
/Ingeborg
Vi valde en spansk tapasrestaurang. Samtidigt som vi gick in anlände fyra unga män. De satte sig vid bordet bredvid och var ganska närgångna. Vi skämtade lite om det och flyttade vårt bord men tänkte inte mer på det. Efter en god middag var det min tur att betala. Till min fasa upptäckte jag att plånboken var borta. Likaså de unga männen på bordet bredvid....
Ulf fick ringa och spärra alla kort medan jag tog mig till polisstationen. Jag kunde göra mig förstådd men hade en hel problem med att förstå vad de ville. Hade omständigheterna varit annorlunda hade det kunnat varit riktigt kul att kommunicera. Det kändes som om min språknivå hade höjts en hel del. Efter ett långt tag kom en engelsktalande polis från kontoret för utlänningar samt en brottskriminalare. De hade en lång intervju med mig och skrev en fyra sidor lång redogörelse där jag till och med fick beskriva exakt vilka rätter vi beställde. Efter det följde de till och med med mig till restaurangen och gjorde en rekognocering.
Otur nog hade jag just tagit ut pengar. Vi upptäckte dessutom att de hade hunnit handla för en stor summa pengar innan kortet spärrades.
Ett liten ljusglimt i det hela var att dagen därpå ringde en restaurangägare och hade min plånbok hos sig. I den fanns körkort, idkort, alla klubbhuskort och så vidare. Det enda som saknades var kreditkort samt kontanter.
Så dagen idag har ägnats åt ytterligare besök hos polisstationen, telefonsamtal till banken i Sverige samt ifyllande av papper som behövs för att få tillbaka pengarna.
/Ingeborg
Lova på kurs
Familjen har under ett par veckors tid varit på kurs. En hundpsykolog har utarbetat ett program där vi måste utföra en massa uppgifter varje dag. Anledningen till att vi anlitade henne är att Lova ibland reagerar med aggression gentemot andra hundar. Då reser hon ragg och blir som förbytt. Vissa hundar blir hon lycklig över att se och börjar genast att leka.
Hundpsykologen kom fram till att Lova troligtvis under sin valpperiod missat en viktig del av socialiseringprocessen och nu behövde lite stöttning för att komma över det hindret.
I fredags var det examen. Med hjälp av hundkompisen Bruno fick Lova bevisa att hon kunde vara helt lugn medan Bruno gick fram och tillbaka framför henne och till med nosade på henne. Nu ska vi under veckorna som kommer fortsätta att träna och till slut kunna möta de två svarta hundarna i området som hon är mest ilsk mot.
Om hon ibland har svårt för vissa hundar finns det däremot andra varelser hon tycker mer om.
Den här vita katten och Lova är mycket förtjusta i varandra. De nosade på varandra och började genast att leka! Det såg så roligt ut när Lova försökte få katten att springa runt och katten i sin tur "lappade" till Lova med tassen.
Vem vet hur Lovas första uppväxttid såg ut? Kanske hon tror att hon är en katt....
/Ingeborg
Hundpsykologen kom fram till att Lova troligtvis under sin valpperiod missat en viktig del av socialiseringprocessen och nu behövde lite stöttning för att komma över det hindret.
I fredags var det examen. Med hjälp av hundkompisen Bruno fick Lova bevisa att hon kunde vara helt lugn medan Bruno gick fram och tillbaka framför henne och till med nosade på henne. Nu ska vi under veckorna som kommer fortsätta att träna och till slut kunna möta de två svarta hundarna i området som hon är mest ilsk mot.
Om hon ibland har svårt för vissa hundar finns det däremot andra varelser hon tycker mer om.
Den här vita katten och Lova är mycket förtjusta i varandra. De nosade på varandra och började genast att leka! Det såg så roligt ut när Lova försökte få katten att springa runt och katten i sin tur "lappade" till Lova med tassen.
Vem vet hur Lovas första uppväxttid såg ut? Kanske hon tror att hon är en katt....
/Ingeborg
Vårfestival i Ditanparken
Under en av vårfestivalsdagarna gjorde vi som många tusentals andra pekingbor: vi tog oss till en av stadens parker. Vi åkte till Ditanparken för att vandra omkring ett par timmar under eftermiddagen. Som vanligt under vårfestivalen var det mycket rött. Där var också lite uppträdanden och marknadsstånd som sålde allehanda krimskrams, men också mat. Vi köpte spunnet socker och tibetansk yoghurt. Det sistnämnda smakade mest get. Miriam köpte även en påfågelmask som ni kan se på bilderna nedan.
Mycket folk vid ingången till parken.
Det mesta var smyckat i rött.
Miriam i sin påfågelmask.
Folkliv och kommers.
Spunnet socker till barnen.
/Ulf
Mycket folk vid ingången till parken.
Det mesta var smyckat i rött.
Miriam i sin påfågelmask.
Folkliv och kommers.
Spunnet socker till barnen.
/Ulf
Kinesiska, semlor och jiaozi
Idag har vi haft ett fullspäckat schema. Under nyårslovet har vi bokat upp oss för en intensivkurs i kinesiska. Varje dag kommer det två lärare hem till oss. En undervisar barnen och den andra oss vuxna. Efter lunch var vi sedan bjudna hem till kompisar på fika. Dagen till ära blev det semlor - det är ju faktiskt fetisdagen. På kvällen fortsatte trevligheterna med River Gardens traditonella dumplingfest.
Fröken Tu Jin leker in kinesiska med barnen. Lektionen varvas med olika pysselaktiviteter. Igår skrev de kalligrafi och idag var det lergubbar från en kinesisk saga.
Hela klanen samlad hos familjen Widmark för semlor. Ulrika hade bakat hur många som helst. Trots en maxgräns på tre orkade ingen av oss mer än två. Mums!
Äkta svenska semlor! Mandelmassa kan vi inte köpa i Kina utan måste tas med från Sverige.
I klubbhuset spelades kinesisk musik och allt var dekorerat i rött. Personalen bjöd på hemmagjorda dumplings. Vi kunde också prova att göra våra egna.
Självklart ingick en äkta drakdans också.
/Ingeborg
Fröken Tu Jin leker in kinesiska med barnen. Lektionen varvas med olika pysselaktiviteter. Igår skrev de kalligrafi och idag var det lergubbar från en kinesisk saga.
Hela klanen samlad hos familjen Widmark för semlor. Ulrika hade bakat hur många som helst. Trots en maxgräns på tre orkade ingen av oss mer än två. Mums!
Äkta svenska semlor! Mandelmassa kan vi inte köpa i Kina utan måste tas med från Sverige.
I klubbhuset spelades kinesisk musik och allt var dekorerat i rött. Personalen bjöd på hemmagjorda dumplings. Vi kunde också prova att göra våra egna.
Självklart ingick en äkta drakdans också.
/Ingeborg
Skidåkning!
Vi är ingen vinterfamilj. Våra barn har aldrig varit med oss och åkt slalom. De dagar det var snö i Göteborg och senare i Stockholm blev det förstås pulkaåkning, snögubbar och snöbollskrig. Men längre än så stäckte sig inte vårt snöaktivitetsregister. Men nu kan äntligen barnen säga att de har åkt slalom. I torsdags började nämligen skolans nyårslov och vi passade på att åka till Nanshan. Det är en skidanläggning som ligger 45 minuters bilväg från Beijing. Edvin har varit där en gång förut förra året med skolan. Men för oss andra var det premiär.
Här står vi redo i nybörjarbacken. Vi har hyrt en lärare för lektion i två timmar. Hon pratade ingen engelska alls vilket var en spännande dimension i lärandet. Hon berättade för mig vad jag skulle säga till barnen. I vissa fall upptäckte jag att jag hade sagt precis tvärtemot till dem vad hon menade.
Efter två timmars åkning frös vi alla om fötterna. Det var en kall dag. Då drack vi varm choklad och köpte bland annat grillad majs.
(Som vanligt hade vi otur med kameran. Den hade knappt något batteri. Håll till godo med de få bilder vi lyckades ta.)
Efter lunchen lekte vi i snön. Bland annat kunde man springa omkring i snötunnlar, klättra uppför branta isbackar och kana ner, samt åka gummidäck nerför backar.
Vi är på väg upp till högsta toppen. Därifrån kunde man sedan åka bob ner för en lång bana. Bland annat åkte man genom en tunnel.
Ingen av oss blev övertygade skidfantaster efter upplevelsen men kan tänka sig att åka dit en gång till innan säsongen är över. Men gärna en solig dag. Roligast var nog trots allt att var utomhus och leka i snön.
/Ingeborg
Här står vi redo i nybörjarbacken. Vi har hyrt en lärare för lektion i två timmar. Hon pratade ingen engelska alls vilket var en spännande dimension i lärandet. Hon berättade för mig vad jag skulle säga till barnen. I vissa fall upptäckte jag att jag hade sagt precis tvärtemot till dem vad hon menade.
Efter två timmars åkning frös vi alla om fötterna. Det var en kall dag. Då drack vi varm choklad och köpte bland annat grillad majs.
(Som vanligt hade vi otur med kameran. Den hade knappt något batteri. Håll till godo med de få bilder vi lyckades ta.)
Efter lunchen lekte vi i snön. Bland annat kunde man springa omkring i snötunnlar, klättra uppför branta isbackar och kana ner, samt åka gummidäck nerför backar.
Vi är på väg upp till högsta toppen. Därifrån kunde man sedan åka bob ner för en lång bana. Bland annat åkte man genom en tunnel.
Ingen av oss blev övertygade skidfantaster efter upplevelsen men kan tänka sig att åka dit en gång till innan säsongen är över. Men gärna en solig dag. Roligast var nog trots allt att var utomhus och leka i snön.
/Ingeborg
Fotreflexologi
I veckan var vi ett gäng tjejer som fick en snabbintroduktion i fotreflexologi. Doktorn som var vår lärare berättade för oss vilka punkter på fötterna som påverkar vilka organ i kroppen. Med vetskap om det ska man sedan utifrån en viss ordning massera fötterna.
Här ser ni alla zoner på fötterna. All text var på engelska. Doktorn pratade enbart kinesiska (vi hade en tolk). Det var ganska roligt men svårt att översätta alla ord från engelska till svenska.
Här visar doktorn i vilken ordning och hur man ska trycka respektive massera de olika zonerna. Han trycker väldigt hårt. På en del ställen gjorde det ordentligt ont.
Vi fick öva på varandras fötter.
Efter de två timmarna åt de som hade tid en god lunch hemma hos Anette. På kvällen fick jag prova mina nyvunna kunskaper på Ulfs fötter. Det var dock svårt att komma ihåg både ordningen och vilka zoner som påverkade vad i kroppen.
En härlig dag!
/Ingeborg
Här ser ni alla zoner på fötterna. All text var på engelska. Doktorn pratade enbart kinesiska (vi hade en tolk). Det var ganska roligt men svårt att översätta alla ord från engelska till svenska.
Här visar doktorn i vilken ordning och hur man ska trycka respektive massera de olika zonerna. Han trycker väldigt hårt. På en del ställen gjorde det ordentligt ont.
Vi fick öva på varandras fötter.
Efter de två timmarna åt de som hade tid en god lunch hemma hos Anette. På kvällen fick jag prova mina nyvunna kunskaper på Ulfs fötter. Det var dock svårt att komma ihåg både ordningen och vilka zoner som påverkade vad i kroppen.
En härlig dag!
/Ingeborg
Kinesisk nyårsshow
Nästa lördag är det nyårsafton enligt kinesiska månkalendern. Vi går då från oxens år till tigerns. Barnens skola firade det med en show.
Först ut var de stora barnen med en pjäs som utspelade sig i nutid och dåtid. Edvin spelade en pojke som önskar farföräldrarna Gott nytt år. Hela showen var på kinesiska.
Pojkarna väntar i kulisserna medan spelet fortsätter på scenen.
På väg tillbaka till platserna efter avslutat uppträdande. Varje uppträdande avslutades med att barnen sa: Chun jie kuai le. (Gott nytt år) Det var också ungefär det jag förstod av kinesiskan.
Alfred och hans kompisar dansade en dans om alla djuren i den kinesiska kalendern.
Nu är de oxar.
Ni kan se att Alfred tyckte om att uppträda.
Miriams klass sjöng en sång. Miriam och David började och sjöng första versen. Två dagar innan showen blev Miriam hes och hostig. Hon fick vara hemma och vila. Först på fredagsmorgon bestämde vi att hon var frisk nog att vara med. Tack och lov för det!
Barnen hoppade hage.
Ytterligare en bild på Miriam.
En mamma med barn i Miriam och Alfreds klass filmade in uppträdandet. Därför kan ni faktiskt nu få se det live.
Först ut är Alfreds dans. Tyvärr stod han på andra sidan från Owen vars mamma filmar. Men ett par gånger får ni allt se honom.
http://www.youtube.com/watch?v=u0PFlyB9GuI
Var beredda. Miriam är först ut.
http://www.youtube.com/watch?v=3gm0vmj9GeY
/Ingeborg
Först ut var de stora barnen med en pjäs som utspelade sig i nutid och dåtid. Edvin spelade en pojke som önskar farföräldrarna Gott nytt år. Hela showen var på kinesiska.
Pojkarna väntar i kulisserna medan spelet fortsätter på scenen.
På väg tillbaka till platserna efter avslutat uppträdande. Varje uppträdande avslutades med att barnen sa: Chun jie kuai le. (Gott nytt år) Det var också ungefär det jag förstod av kinesiskan.
Alfred och hans kompisar dansade en dans om alla djuren i den kinesiska kalendern.
Nu är de oxar.
Ni kan se att Alfred tyckte om att uppträda.
Miriams klass sjöng en sång. Miriam och David började och sjöng första versen. Två dagar innan showen blev Miriam hes och hostig. Hon fick vara hemma och vila. Först på fredagsmorgon bestämde vi att hon var frisk nog att vara med. Tack och lov för det!
Barnen hoppade hage.
Ytterligare en bild på Miriam.
En mamma med barn i Miriam och Alfreds klass filmade in uppträdandet. Därför kan ni faktiskt nu få se det live.
Först ut är Alfreds dans. Tyvärr stod han på andra sidan från Owen vars mamma filmar. Men ett par gånger får ni allt se honom.
http://www.youtube.com/watch?v=u0PFlyB9GuI
Var beredda. Miriam är först ut.
http://www.youtube.com/watch?v=3gm0vmj9GeY
/Ingeborg
Gott och blandat
Tyvärr har det varit lite tyst på bloggfronten. Dels har vi inte tagit så många kort och dels har länken till datorn för att få över korten sedan inte fungerat. Men nu är vi tillbaka. För att komma fram till ett färskt datum blir detta inlägg en serie bilder över vårt liv det senaste kvartalet.
I december bjöd våra vänner Julie och Nicolas på Bollywoodfest. Det var indisk mat, dryck och musik. De flesta av oss hade åtminstone någon detalj i klädsel som utgick från temat. Vi provade till och med ett par rörelser i Bollywooddans. Tack och lov finns det inga bilder på det!
Till jul åkte vi till Hunnebostrand. På julafton visade det sig att vi hade varit snälla för det kom en charmig tomte och önskade oss God Jul. Tyvärr var Miriam uppe i bergen bakom huset för att se om tomten hade gått vilse och missade därför det celebra besöket.
Men vi andra hjälpte gärna den snälla tomten att dela ut julklappar.
På annandagen fick vi besök av familjen Holmgren. Det blev mycket utelek och snöbollskrig för barnen medan vi vuxna drack och åt gott coh pratade.
Det blev härligt livligt med fem barn i huset.
Under Sverigevistelsen hade vi en del besök och träffade en del nära och kära. Kameran låg dock oanvänd och nerstoppad i väskan.
Här är vi på promenad i det vackra vinterlandskapet. Det var mycket snö. På juldagen blev vi insöade så pass att vi inte vågade köra till Uddevalla och min brors traditionella kalkonmiddag.
Det var mysigt att vara i Sverige och njuta av vinter, snö och frisk luft. Men det var också skönt att komma tillbaka till Beijing som har så mycket bättre väder. Trodde vi!
Väl hemma var det snöstorm och kaos. Våra rör hade frusit så under ett dygn levde vi i huset utan värme. Det var minus 12 ute och ett par grader plus inomhus. Vi hade flera lager kläder på oss och satt mest under täcken i vardagsrummet såg på film.
En lördag åkte vi till Dragon Bay och åkte skridskor. Här ser ni Edvin. Jag hade inga skridskor med mig utan hyrde där. De hade enbart hockeyrör. Det var vingligt och ovanligt att åka utan taggar där fram.
Vi hade med oss Alfreds kompis Sil.
Här ser ni Miriam.
Till sist får ni faktiskt se en bild på mig också. Förutom jag var det enbart en annan kvinna (också svenska) som hade hjälm. Hon hade förstås dock inte mössa under hjälmen....
/Ingeborg
I december bjöd våra vänner Julie och Nicolas på Bollywoodfest. Det var indisk mat, dryck och musik. De flesta av oss hade åtminstone någon detalj i klädsel som utgick från temat. Vi provade till och med ett par rörelser i Bollywooddans. Tack och lov finns det inga bilder på det!
Till jul åkte vi till Hunnebostrand. På julafton visade det sig att vi hade varit snälla för det kom en charmig tomte och önskade oss God Jul. Tyvärr var Miriam uppe i bergen bakom huset för att se om tomten hade gått vilse och missade därför det celebra besöket.
Men vi andra hjälpte gärna den snälla tomten att dela ut julklappar.
På annandagen fick vi besök av familjen Holmgren. Det blev mycket utelek och snöbollskrig för barnen medan vi vuxna drack och åt gott coh pratade.
Det blev härligt livligt med fem barn i huset.
Under Sverigevistelsen hade vi en del besök och träffade en del nära och kära. Kameran låg dock oanvänd och nerstoppad i väskan.
Här är vi på promenad i det vackra vinterlandskapet. Det var mycket snö. På juldagen blev vi insöade så pass att vi inte vågade köra till Uddevalla och min brors traditionella kalkonmiddag.
Det var mysigt att vara i Sverige och njuta av vinter, snö och frisk luft. Men det var också skönt att komma tillbaka till Beijing som har så mycket bättre väder. Trodde vi!
Väl hemma var det snöstorm och kaos. Våra rör hade frusit så under ett dygn levde vi i huset utan värme. Det var minus 12 ute och ett par grader plus inomhus. Vi hade flera lager kläder på oss och satt mest under täcken i vardagsrummet såg på film.
En lördag åkte vi till Dragon Bay och åkte skridskor. Här ser ni Edvin. Jag hade inga skridskor med mig utan hyrde där. De hade enbart hockeyrör. Det var vingligt och ovanligt att åka utan taggar där fram.
Vi hade med oss Alfreds kompis Sil.
Här ser ni Miriam.
Till sist får ni faktiskt se en bild på mig också. Förutom jag var det enbart en annan kvinna (också svenska) som hade hjälm. Hon hade förstås dock inte mössa under hjälmen....
/Ingeborg
