En helt vanlig dag?

Att vara medföljande är inte alltid en dans på rosor. Precis som hemma i Sverige ska vardagslivet planeras, maten lagas och barn ska skjutsas till diverse aktiviteter. På det kommer ibland en frustration över att saker tar så lång tid att fixa i detta land. Saker som att köpa dammsugarpåsar, byta ut och hämta en ny vara eller en sådan enkel sak som att få ett kvitto tar ofta flera tillfällen att fixa. Med detta sagt kommer här ett inlägg om motsatsen; det lyxiga livet som medföljande:



Jag är med i en bokklubb. Varje månad läser vi en bok som på något sätt handlar om Kina. Sedan träffas vi och diskuterar. "Midnight in Peking" diskuterade vi i tisdags. Det är en oerhört spännande bok som handlar om ett autentiskt mord på en ung brittisk kvinna i Peking 1937. Fallet blev aldrig löst. Här kan ni läsa mer om boken:  http://www.midnightinpeking.com/

Om två veckor ska vi göra en vandring och följa Pamelas, den unga brittiska kvinnan, väg genom Peking. Huset där hon bodde med hennes pappa finns till exempel kvar och likaså Foxtower där hennes kropp dumpades.

Boken har tydligen inte ännu kommit till Sverige, men håll utkik!!



Idag var Lise och jag i stan. Vi handlade i en av mina favoritbutiker som jag kallar "trikådamen". Det är en liten, kanske 3x3 meter stor butik men kläder i främst trikå men också bomullskläder samt stickade tröjor. Efter shoppingen åt vi lunch inklusive drack varsin Sangria.

/Ingeborg


Sista campingen för året.

Här kommer några bilder från sista campingen för i år med scouterna i helgen. Vädret var inte lika bra som sist. Prognosen lovade regn. Men ju längre ut från Beijing vi kom, desto färre regndroppar blev det. Denna gång var vi på ett nytt ställe för Edvin, Alfred och mig. Vi var fortfarande i Miyun och vid samma flod men denna gång utan en restaurang med karaoke. Det var dessutom enbart en natts camping.



Alfred har varit förkyld hela veckan så vi bestämde oss för att han och jag skippade tältande och tog bilen hem på kvällen. Här sitter han och njuter av utsikten.



Två äldre scouter lär ut Första hjälpen.



Edvins scoutpatrull bygger ett regnskydd för att kunna laga mat i fall regnet skulle komma.




Efter lektionerna var det dags för en hajk. Det var helt fantastiskt att vara utanför stan med frisk luft, vandra med bergen omkring sig och lyssna på pojkarna som småpratade om allt möjligt.

Nu är det söndagförmiddag. Alfred och jag ska strax åka och hämta upp Edvin, hjälpa till att lasta ur alla sakerna från campingen och jobba med läxor. Ulf och Miriam har åkt iväg på en utflykt ordnat av MSB. Tillsammans med Miriams kompis Laura ska de besöka Capitol Museum och se på en utställning om livet i Kina för länge sedan.

/Ingeborg


Halloween och fotbollsturnering

Halloween firades rejält i Beijing. Dels bor det många amerikaner här och dels tar kineser gärna till sig festligheter. Vårt bostadsområde hade varit utsmyckat i flera veckor innan sista helgen i oktober och flertalet hushåll hade hamstrat godis för att dela ut till utklädda ynglingar.



Alfreds klass karvade ut pumpor.




Under halloweenhelgen hade dessutom Alfreds fotbollsförening sin årliga fotbollsturnering.
 



Här är tre kusliga tjejer efter att ha ringt på mängder med hus och samlat in massvis med godis. Det tog en vecka innan godiset var uppätet. Tack och lov är det bara halloween en gång per år.

/Ingeborg

Scoutläger i Miyun

Förra helgen var det dags för säsongens andra scoutläger. Det var en tvådagarsövernattning men jag åkte ut till killarna först på lördagen. Efter en knappt tvåtimmarsresa ut på kinesiska landsbygden kom jag fram till lägerplatsen. Då hade det börja blåsa rejält och killarna fick flytta en del tält som höll på att blåsa iväg. Alla samlade stenbumlingar för att hålla nere tälten.

Tack och lov lugnade vädret ner sig och det blev en stjärnklar kanonkväll. Tyvärr har det dock öppnat en restaurang i närheten av vår lägerplats mitt ute i ingenstans. Så vid tiotiden började det skråla kinesisk karaoke mellan bergen. Det var en närmast absurd upplevelse.



Alfred täljer en grillpinne till marshmallows.




Edvin suckar över att mamma jämt vill ta kort.




Här ser ni en del av lägerplatsen.

Under tiden som Edvin, Alfred och jag var ute i friska luften var Ulf på tjänsteresa i Sverige. Som tur var hade vi gäster i form av vår vän Maja-Stina med dotter Elinor som var snälla nog att ta hand om Miriam medan vi campade. Om tre veckor är det dags nästa utflykt.

/Ingeborg

Grattis Gun!



Idag fyller Gun 82 år. Ett stort GRATTIS!



/Ingeborg

Kalligrafi och hutonger

Igår var vi på utflykt i stan.



Vi träffade på den här mannen som målade med säker hand så fina gamla kinesiska tecken. Visst har han snygg arbetsställning?




Nästa hantverksman karvade in kinesiska tecken på stenstämplar.




Efter lite god nudelsoppa vandrade vi in bland hutongerna vid Houhai. Där mötte vid en dam som för 20 RMB per person lät oss komma in en hutong. Dottern i familjen som ägde hutongen visade oss runt och berättade historien bakom deras hus. Den var 400 år gammal. Hennes farfarsfar fick köpa ut huset 1948. Norr var det bästa läget i hutongen vilket gjorde att där bodde de äldre. I söder var det kallast på vintern och varmast på sommaren. Där bodde tjänstefolk. I västra rummet huserade söner och den östra rummet fick döttrar. 2008 fick den här familjen privilegiet att vara bostad åt OS. En simmare hade bott på deras pensionat i 20 dagar och tog en silvermedalj.

Till sist blev det en tur till IKEA innan hemfärd. Det var dock en besvikelse då IKEA har slutat  ta in mat som inte är deras eget märke. Det innebär ingen mer ost, bröd, kexchoklad, svarta fiskar eller delicatobollar.

/Ingeborg


Lovas nye kompis

På morgonpromenaden varje dag möter vi en löst springade unghund som tillhör några som lagar cyklar en bit bort från River garden. Lova tycker mycket om denna hund och vi får alltid stanna en stund så de får busa ett tag.




/ Ingeborg


Sommarpalatset

Igår gjorde vi en utflykt till sommarpalatset tillsammans med Lise och barnen. Vädret var varmt och behagligt men tyvärr ingen klar himmel. Här kommer några bilder från dagen.




Barnen framför en av de vackra portarna i parken.




Vi hade med oss matsäck. Lise bjöd på typiskt kinesiskt snack; smakade ungefär som ölkorv.




Här står delar av gänget på en av broarna som leder runt sjön.





Alfred




Det var en härlig utflykt. Sommarpalatset är en vacker park. Går man runt sjön, bort från templen, marmorbåt och korridor, blir den också helt fridfull.

/Ingeborg

Sagolika muren...



...och vår fine tonåring.


/Ingeborg

Oktoberlov och besök

Nu är det fredag och sista veckodagen på barnens skollov. Ulf åkte till Sverige igår på en tvåveckors lång jobbresa. Tack och lov var han ledig de första dagarna på lovet så vi kunde umgås rejält innan flygresan. Förra torsdag fick vi dessutom fint besök; Gun, min pappas fru, med vännina L. Tillsammans med dem har vi nu varit på antikmarknad, shoppingtur, vandrat i hutonger och ätit massvis med god mat. Idag ska vi till muren.




Här äter vi mängder med kinesisk mat och Peking anka.




För ett par dagar sedan var vi bjudna på trädgårdsfest hos ett par nya vänner Ragnar och Dagny från isländska ambassaden. De bodde i ett område ganska nära vår närmsta stad Shunyi. Med på festen var förutom våra gäster även våra vänner Chin och Loh med barn. Här ser ni Miriam, Anita och Loh äta god mat.




Senare på kvällen skrev vi önskningar på lampor av rispapper. Här skickar vi upp önskningar mot himmelen.




Här är vi på antikmarknaden Panjiayuan. Här kan man hitta allt från kinesiska små souvernirer till stora skulpturer. Priserna kan vara alltifrån ett par tior till flera tusen och föregås alltid med hård prutning.





Gun poserar framför en installation av plaststolar på 798. Det är en nedlagd vapenfabrik som numera är omgjord till konstområde.




Detta är vår pannkaksgubbe. Han cyklar under dagen från ett ställe till ett annat för att servera en en tunn pannka fylld med goda saker. Den kostar 4 RMB. Denna dag när jag beställde sex stycken fick han till och med göra ny smet under tiden jag väntade samt bad att få ta några kunder emellan som bara köpte en.




Ulf och jag tycker mycket om att vandra bland de få byar som finns kvar i vårt närområde. Där pågår ofta livlig aktivitet och finns mycket att uppleva. När vi tog våra besökare hit var det dock lugnt på folk. Trots färre människor är det alltid intressant att få se det vanliga vardagslivet och boendet i Beijing. Jag passade på att fotografera ett vanligt förekommande fenomen i Kina; kunskapen att kunna sova överallt. Jag är så imponerad över hur människor kan somna på de mest underliga ställen och se ut att ha det skönt.




Igår skulle Gun och L gå på till tehus och bland annat se Peking opera. Eftersom Edvin och Alfred skulle vaccinera sig på vårt sjukhus i stan körde vi dem en bit på vägen. Det var dock avspärrat efter ett tag och det gick inte att komma fram. För 20 RMB fick de åka med den här mannen.

Nu ska jag ta en promenad med Lova innan det är dags att väcka alla och förbereda avfärd mot Mutianyu. Miriam kommer dock att leka med sin kompis Kira och Alfred valde att vara med sin kompis Toma under dagen.

/Ingeborg

Liten uppdatering

Det har varit tyst på bloggen ett tag. Ett skäl har varit att kameran som fick lite fukt i sig under semestern i Malaysia tyvärr blev alldeles för dyr att laga. Men till slut blev behovet av en kamera för stort. För tredje gången åkte jag till kameraaffären och inhandlade en ny kamera. Förhoppningsvis gäller uttrycket "tredje gången gillt". Kassörskan frågade mig om jag ville förlänga garantin ett år, men med tanke på hur det har gått med våra tidigare kameror vore det sannolikt en dålig affär.

Nåja, nog med klagan och återigen lycklig med en kamera. Vad har hänt sedan sist? Edvin har varit iväg en vecka med sin klass på läger vid Kinesiska muren. Vi skickade med honom en gammal kamera men han tog inte ett enda kort. Jag tror att det betyder att han hade kul!



Vi har fått ytterligare en scout i familjen. Hans patrull heter Magical peanuts.




Så en helg för ett tag sedan åkte Ulf, Edvin och Alfred iväg på första campingen för säsongen. Alfred tog knivmärket och lärde sig hantera campingutrustningen. Edvin och hans patrull var ute på vandring, gick vilse och kom tillbaka efter ett LÅNGT tag med en upphittad hundvalp.



Samling vid lägerelden på kvällen.
På söndagen intogs området plötsligt av soldater. Det visade sig vara en filminsplening.




Min lärare i Bollywood-dans flyttade ju till Bangkok i somras. Hon kom dock tillbaka för en veckas intensiv workshop. Det var två danstillfällen varje dag från och med måndag till lördag. Vi tränade in en ny dans som vi ska uppträda med i december på River gardens julfest.



Här är Miriam och Lova.

Ny skola för Edvin

Skolan började igen förra veckan. Miriam och Alfred återvände till MSB som i år öppnade i nya lokaler. Miriam går i trean och Alfred i femman. Bägge fick nya fröknar och nya lokaler men välkända klasskompisar.
För Edvin var det rejäla förändringar. Han börjar på en ny skola som heter Harrow. Det är en brittisk skola med ursprung i London, men som numera har filialer i Peking och Bangkok.



Så här stilig är Edvin varje dag när han går till skolan i skoluniformen.



Det här kortet togs när Edvin och hans kompis Roger provade ut uniformen inför skolstarten.

/Ingeborg


Edvin fyller tonåring

I söndags fyllde Edvin 13. Tonårseran börjar i familjen. Jag räknade ut att från och med i söndags och 11 år framåt kommer vi vara en familj med tonårsbarn?! Nåja, nu handlar det i alla fall om Edvin.

Vi väckte honom på morgon med sång och presenter. Han fick en bok från Gullan och Michael och en Ipod touch från familjen. Alfred och Miriam hade dessutom köpt Edvins favoritläsk samt en chokladask för egna pengar till sin storebror.



Här är en bild på tårtan, tagen med Edvins nya Ipod.

Ett stort GRATTIS till Edvin!

/Ingeborg


En utflykt till Chengde

Förra veckan gjorde vi en utflykt till Chengde, som är en stad cirka 20 mil nordost om Beijing. (Det är motorväg nästan hela vägen men långt mellan rastställen och bensinmackar.)  Chengde är mest känd för sitt sommarpalats. Det uppfördes på 1700-talet som ett sommresidens till kejsarfamiljen när Beijing var för varmt under sommaren.  Kejsarna lät också uppföra mongoliska och tibetanska tempel i närområdet. Det skulle behaga de grupper från minioritetsbefolkningen som Kejsaren valde att ta emot i palatset. 


Under åren har palatset blivit förstört, dels av japaner som under 30-talet tog över provinsen men även av kineserna själva under inbördeskrig och kulturrevolution. Nu är större delen av parken återuppbyggd och öppen som turistattraktion. Där går fortfarande, precis som på Kejsarnas tid hjortar omkring i parken.




Vi hamnade först vid ett av den åtta yttre templen som fanns i närområdet. Även om detta var en turistattraktion var de nog inte vana vid västerlänningar. All skyltning var enbart på kinesiska och de var inte särskilt hjälpsamma. Vi tog i alla fall en lång linbanetur upp mot ett berg med en speciell geologisk formation.




Här ser vi från linbanan ett av tempeln som fanns i området.




Väl uppe på toppen visades det sig att det krävdes en inköpsbiljett för att vandra in i parken upp mot bergsformationen, som ni förövrigt ser i bakgrunden. Det var det inte värt tyckte vi. Vi åt lite medhavd fika och ville ta linbanan ner igen. Då var vi tvungna att köpa nya biljetter åt oss alla fem. Vid frågan om det fanns en annan, billigare väg ner svarade hon nej. Det var bara att punga ut ytterligare 200 RMB för att komma till bilen. Även om linbaneturen var vacker var den inte värd pengarna.




Efter att ha ätit god kinesisk mat på en restaurang gick vi till sommarpalatset som på engelska hade namnet "Mountain resort". Det var en vacker park....




....och stor. Där var vackra dammar fyllda med lotusblommor, typiska kinesiska paviljonger och stora ängar. Parken var så stor att vi aldrig kom fram till området där hjortarna och påfåglarna var.




Ulf och Edvin vid ett av husen.




Miriam och en kinesisk flicka hjälps åt att forsla vatten med hjälp av det stora hjulet.

Efter att ha upplevt parken i lite över en timme tog vi bilen tillbaka till Beijing. Trots den långa, något tröttsamma bilresan, lite för dyra attraktioner var det trevligt att få upptäcka en ny stad i det relativa närområdet. Nästa gång skulle vi gärna upptäcka mer av själva staden Chengde. Den låg vackert mellan höga berg.

/Ingeborg


Malaysia

Denna sommar blev det ingen resa till Sverige. Det är givetvis tråkigt att inte få träffa släkt och vänner - men inte så mycket att göra åt. Istället gjorde vi en resa till Malaysia. Ingeborg ordnade boende och transport. Vi valde att spendera sex nätter på ön Gemia på ostkusten av Malacka-halvön. Ön var väldigt liten och vi var lite oroliga att vi skulle bli uttråkade.



I början (och slutet) av resan fick vi övernatta i den lilla staden Kuala Terengganu. Det gick på en förmiddag att gå runt huvuddelen av innerstaden - men då var vi ganska trötta efteråt, för det var väldigt varmt.



Dagen efter bar det av med båt mot Gemia.



Så här ser den ut. På bilden syns nästan hela ön: hotellanläggningen (Gem's island resort), tre små badstränder och lite djungel.



Eftersom vi har tre barn var vi, som vanligt, tvungna att ha två rum. Våra rum stod på pålar direkt ovanför vattnet. Det var avslappnande att sitta och titta ut över sundet ovanför. Det fanns en hel del fiskar precis nedanför terassen. Ingeborg tyckte sig se hajar, men vi andra var inte riktigt övertygade.



Man kunde i princip bara gå på ena långsidan av ön, vilket från den ena änden till den andra tog uppskattningsvis 10-12 minuter. Här är Ingeborg på den ena änden.



Vattnet var väldigt ljummet. På andra sidan sundet låg en liten större ö - som syns på bilden ovan -  som vi kanotade till några gånger. I sundet ska det, enligt personalen, simma tre meter stora hajar. "Inget att oroa sig för", enligt dem, "åtminstone inte för vuxna", lade de till.



Gem island var också naturreservat för uppfödning av sköldpaddor. Här får Miriam hålla en i samband med att de tvättades.



Det fanns också en mindre saltvattenpool.



Det mesta av tiden gick åt till att bada...



... och framförallt snorkla. En fantatstisk upplevelse som också barnen tog till sig.



Här äter vi glass som Gullan och Michael bjöd på för att fira Ingeborg.

Efter några dagar insåg vi till vår förvåning att stor del av personalen kom inte från Malaysia, utan Nepal. Det var migrerande arbetskraft som sökt sig dit för bättre inkomster.



Vid sidan av snorkling hyrde vi ofta kanot.



Då tog vi oss oftast över till ön på andra sidan sundet. Som synes var det långa paradisstränder, med nästan inga människor.



Ön heter förövrigt Pulau Kapas (Bomullsön) och var betydligt större än Gemia, med flera turistanläggningar.



Det var också betydligt billigare med mat och dryck på den andra ön.



En av dagarna gjorde de tre grabbarna en trecking rakt över ön. Det innebar halvsvår djungelterräng. Lite oroliga för malaria var vi, med tanke på det stillastående vattnet. 



Sen fanns ju också risken att bryta nåt ben. Vid flera ställen fick vi klättra för att kunna ta ossfram. Väldigt rolig upplevelse.



Till sist kom vi fram. Efter en stunds vila var det bara att påbörja återfärden. Trötta och svettiga kom vi så småningom tillbaka till tjejerna på andra sidan ön, för vidare transport med kanot tillbaka till Gemia.

Det här blev en av de sista bilderna, då vi strax efteråt lyckades få fukt i kameran och den kunde inte användas mer under resan.

Det var en väldigt upplevelserik resa, trots att vi var nästan hela tiden på samma ställe. Vi behövde inte alls oroa oss över att tiden skulle gå långsamt. Tvärtom hade vi gärna stannat några dagar till. Malaysia har ju dock andra öar som man kan upptäcka framöver.

/Ulf

Besök från Vallentuna

Vi har ingen hemresa till Sverige i sommar. Att inte få tillgång till ren luft och svensk mat är tråkigt men desto större är saknaden av att inte få träffa alla nära och kära. Då blev det ju extra roligt när vi fick besök i form av våra vänner familjen Unevik. Edvin och Tobias började i förskoleklass tillsammans och har hängt ihop sedan dess. Matilda och Miriam är jämngamla och hann också gå ett halvår i samma förskolegrupp innan vi flyttade till Kina. 




En kväll tog vi oss in till stan och vandrade runt Houhaisjön. Vi åt mat på en restaurang som hette "No name". Vi sitter uppe på taket med utsikt över hutongerna.



Vi träffade Kejsaren, Kejsarinnan och Prinsessan på Sommarpalatset.



En lördag gjorde vi en utflykt till en park en timmes bilfärd norr om Beijing. Där vandrade vi upp i bergen.



Näst sista dagen skålar barnen i alkoholfri champange.

/Ingeborg

Skolavslutning, midsommar och några kalas.

Det är alltid, som jag skrivit förut, mycket att fira i slutet av våren och början av sommaren. Här kommer en lång bildkavalkad över tillställningar som ägde rum under juni.



Här är några stycken på väg till Daniels 40-årsfest och tillika familjen Stenborgs avskedsparty.




God mat och trevligt sällskap.




Sveriges nationaldag firade vi en dag för sent med en kväll på ambassaden. Tyvärr så regnade det en hel del. Här har Alfred och Miriam precis sprungit ett minivasalopp.




Fint anordnad tillställning.




Den 9 juni hade MSB sin årliga artshow. En tavla för varje barn från årets produktion hade blivit inramad och utställd på skolgården. I år hade skolan dessutom bjudit in vår vänskapskola Green Garden som också hade fått sina verk inramade.




Avslutningsbild från Alfreds fotbollslag.




Den 11 juni var det Drakbåtsfestival i River garden. Alfred uppträdde på scenen tillsammans med sin hip-hopklass.




Lite senare på kvällen var det dags för min tur med Bollywooddans. Det var bra mycket kusligare att uppträda här inför vänner och grannar än förra gången.




Sedan var det dans till midnatt.




Här ser ni i bakgrunden Miriam som dansar med sin klasskompis Benjamin, som nu flyttar hem till Kanada.




Dagen efter hade Alfred sitt födelsekalas. Vi firade på Laser tag star trooper.




Senare samma dag var det avslutning för Edvins scouter.




En söndag var vi på avskedsmiddag hos Nicolas och Julie. De har nu flyttat hem till Kanada.




Den 23 juni var det skolavslutning. Miriam hade låtit sy en sverigedräkt.




Alfred säger hej då till sin fröken Donna. Hon blir Miriams fröken nästa år.




Edvin och Jeff, hans lärare, lämnar båda två MSB den här terminen.




Här är Miriam med sin fröken Aki.




Midsommar firades med ett midsommarkalas a la knytis. Vi hyrde bord och ställde upp på gräsmattan utanför klubbhuset, köpte dryck från restaurangen och åt av varandras medhavda mat. Då hade precis våra vänner från Vallentuna familjen Unevik kommit. Mer om vad vi hittade på när de besökte oss kommer i nästa inlägg.


/Ingeborg


Shanghai

I mitten av juni åkte hela familjen en helg till Shanghai. Även om Ulf varit där tidigare hade resten av familjen dittills inte besökt Kinas största stad.  Peking är ju landets politiska centrum, men Shanghai är dess främsta ekonomiska drivkraft. Det är också en futuristisk stad med många exceptionella hus och områden.



Vi började med promenad och åktur (sightseeing-tåg) på den stora gågatan, Nanjing lu. Den var väl en kul erfarenhet, men gatan är egentligen inget särskilt, bara en massa shopping.



Sen gick vi ner till the Bund efter floden. Gamla västerländska kolonialbyggnader blandade med det moderna Shanghais skyskrapor. Vi fick för oss att vi skulle åka nåt slags tåg under floden. Tyvärr en dyr besvikelse.



Dagen efter åkte vi till Shanghais teknik- och vetenskapsmuseum. Bland annat såg vi en 4d-föreställning (därav de "coola" glasögonen) om spöken på en fyr.




Museet var ett av de bästa i genren teknik- och vetenskapsmuseum, åtminstone som vi besökt. Mycket att göra och upptäcka, vilket passade bra för utanför spöregnade det.



Det är inte alls lika vanligt att folk kommer fram för att ta bilder på oss längre. En av de få gångerna det hände denna gång var när ett gäng tonårskillar på museet ville ha en bild tillsammans med Miriam.

På kvällen åkte vi till Xintian di, det nygamla området i centrala stan som numera mest verkar ha funktionen av nöjeskvarter. Det var också där som Kommunistpartiet grundades vid en kongress 1921. Tyvärr regnade det väl mycket för att det skulle bli riktigt lyckat.



Dagen efter var det Interntational Fathers Day så jag (Ulf) fick en tröja av Miriam med ett hjärta på.

Vi började dagen med en tur till Madame Tussauds, som har en filial i Shanghai. Här är några bilder från besöket där. Det var väldigt dyrt, men barnen älskade det.










Vi tog oss därefter igen ner till the Bund och gick omkring där i nån timme. (Notera min tröja från Miriam).



Ingeborg på The Bund.



Sen vek vi av in till gamla kinesiska kvarter där barnen bland annat såg en råtta ila fram.

Shanghai är en häftig stad, mer internationell än Peking och betydligt mer modernistisk - både i positiv och negativ mening. I vilket fall hade vi en rolig helg, trots dåligt väder. /Ulf

Picknick

Vi är endast två familjer från Sverige på MSB. I tisdags träffades vi efter skolan och hade picknick med svenska förtecken. Ingen av oss hann att göra kanelbullar men med lingonsaft, polarbröd med Västgötakloster ost samt pepparkakor från IKEA kändes det rätt. Pricken över i:et var ljuvliga donuts med svenska flaggor på.



Att sitta i en kinesisk paviljong, med guldfiskar i dammen runt, dricka kinesiskt te samt ha en traditionell svensk picknick var en perfekt försmak av sommarlov. Till och med vädret kändes som hemma med lite regn, lite blåst samt solglimtar.

/Ingeborg

Nordkorea

Jag (Ulf) och min lillebror Michael tog en tur till Nordkorea i början av maj. Resan varade bara några dagar men gjorde ett djupt intryck; Nordkorea är inte direkt som alla andra länder. Vi blev upphämtade på flygplatsen av två guider och en chaufför. Som inses låter inte Nordkorea besökare som oss (eller andra heller för den delen) resa som de vill i landet. Därför kan man bara resa runt med dessa statliga guider. Deras viktigaste funktion verkade vara att förhindra kontakt mellan oss och vanliga nordkoreaner. Om man är mest rädd för vad de ska säga till oss eller för vad vi kan säga till dem är svårt att säga. Guiderna hade också en funktion att ge den nordkoreanska bilden av allt vi såg. Nåväl, de var trots allt trevliga och ett bra resesällskap.



På vägen från flygplatsen till hotellet i Pyongyang stannade vi vid den här triumfbågen. Som allt annat handlad den om Den store ledaren. Som synes är inte trafiken särdeles tät, men ändå fler fordon än förväntat.



Runt omkring oss vid triumfbågen höll människor på att öva inför masspelen. Dessutom fanns det, som förväntat, en hel del propagandaskyltar - som framgår enligt bilden ovan. Som oftast är det Den store ledaren som hyllas.



Här är hotellet vi bodde på. Helt ok faktiskt. Det låg på en ö i floden som går genom Pyongyang. På kvällen låstes grinden så att vi kunde inte smita ut på stan.



Utsikten från hotellrummet. Ser väl ut som en vanlig stad. En av kvällarna hade de dock ingen elektricitet. I floden höll ett flertal mudderpråmar på att dra upp bottenslam för byggnadsändamål - ett tecken på byggnadsaktivitet, vilket man också kunde se tecken på runt om i staden.



Nästa dag åkte vi på ett besök till det makabra mausoleumet för Den store ledaren. Här var alla kordkoreanska besökare extra uppklädda och skulle fotograferas, som ses på bilden ovan tagen på den öppna platsen framför "begravningsplatsen".



Efteråt åkte vi till Kim Jong-il-torget där man brukar hålla masspelen. Nu övade en del folk inför nästa spel, medan andra åkte rullskridskor.



Här står jag framför ett amerikanskt fartyg som Nordkorea tillfångatog i slutet av 60-talet.



Jag och Michael framför ett monument till Juche - den statsbärande ideologin.



Sedan bar det ut på landet där vi fick besöka ett gammalt buddistiskt tempel. Det låg väldigt fridfullt i bergen och ett ombyte mot Pekings luftföroreningar. Verkade vara ett populärt utflyktsmål för lokalbefolkningen.



Sen fick vi även besöka ett vanligt bostadshus. Inte så många möbler, men väl porträtt på ledarna... Kim Jong-il hade besökt huset en gång.


Vi besökte en slags "Skansen" i staden Sariwon. Det blev allmän beskådan när Michael beslöt sig för att skjuta några skott. Även vår vackert klädda lokalguide passade på att göra detsamma.



Sen kom vi till Kaesong där vi bodde i den gamla delen av staden, som var tämligen pittoresk. Återigen blev vi inlåsta över natten på hotellet.



Dagen efter bar det iväg till DMZ, den slags gräns som finns mellan länderna. Lite spöklig stämning: en blandning av avslappnat och spänt. En officer kom fram till mig och ville få mig att dricka öl och äta torkad fisk, men det kändes inte läge för det.



Här är huset där man förde diskussioner under kriget. Nu ligger den i den nordkoreanska delen av DMZ.



Tillsammans med den officer som guidade oss runt.



Här är de berömda husen vid gränsen. Ärligt talat så kändes det mest som en turistattraktion.



Väl tillbaka i Pyongyang bar det iväg till ett krigsmuseum. Återigen ett jätteverk som prydde entren.




Märkligast i museet var detta gigantiska helt runda rum med krigsbilder och krigsutsmyckningar. Vi satt på en plattform som rörde sig runt i det runda rummet.



Sen fick vi åka till en centralt belägen skola där barnen uppförde en show enbart för oss två. Kultur i olika former verkar spela en väldigt central roll i NK - vilket man kan tolka som ett resultat av en kollapsad ekonomi. (Ett av de märkligare uttrycken för detta var ett jättestort höghus i centrala stan där det enligt våra guider enbart bodde trollkarlar). I slutet av föreställningen drog de upp oss att dansa med dem.



När showen var slut tog vi denna bild var på vi gav flickorna två påsar godis som tack, vilket de verkade uppskatta mycket.



Vi gjorde en tur i Pyongyangs tunnelbana. Väldigt annorlunda upplevelse - som en konsthall. Tågen var begagnade från f.d. Östtyskland.



Sista kvällen avslutades med en god middag tillsammans med guider och chaufför.

Svårt att sammanfatta resan mer än att det var ett väldigt annorlunda land. Trots de trevliga och humoristiska människor vi träffade kan man känna sig lycklig att man är född i en annan del av världen. /Ulf

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0